Urskogen
Vi gick och gick till Riddarklint.
En gång i tiden kom en riddare i full galopp över berget. Han föll av hästen och slog ihjäl sig på en bergknall. Hästen blev rädd och sprang iväg.
Från den dagen kallas detta berg för Riddarklint.
Vi fortsatte att gå tills vi kom till Vilarbänken. Vi satte oss och vilade.
Ola berättade att förr i tiden brukade Lumparbyborna sitta och vila på Vilarbänken när de var på hemväg efter att ha mjölkat korna i Skag.
Vi gick vidare till naturskyddsområdet. Där finns många gamla träd. Det är en riktig urskog.
Vi hörde något som gnisslade. Vi trodde att det var ett djur. Men det var döda träd som lutade mot varandra och gnisslade när det blåste.
Det fanns ett stort träd som prasslade. Det var en asp.
På ett träd hittade vi lavaskägg.
När vi gick till örnboet måste vi kliva över två omkullfallna träd. Vi såg ett örnbo.
Man ska bara gå dit på hösten. Annars kan örnmamman överge ungarna.
Vi åt några stora blåbär. De var goda och saftiga.
På hemvägen stannade vi vid en råsten och åt äpplen till mellanmål.
Vi samlade naturmaterial. Filip hittade en gren som såg ut som en slägga.
Sen gick vi tillbaka till taxin och åkte hem.
Det var en rolig utflykt. |
